Stackars min lilla franska bil, hon är ju byggd för Côte d’Azur och inte svensk vinter.
Jag lever i en diktatur
Lagom till helgen, då möjligheten att få tag på någon som faktiskt kan något närmar sig noll började internetuppkopplingen att strula. Felet ligger inte på min sida utan hos min ISP (och med en så ful hemsida förstår man att det blir fel då och då…). Just nu känns det som att leva i en diktatur. Vissa sidor fungerar, vissa fungerar halvt om halvt men i mångt och mycket är det tvärstopp. Nu tycker jag dock inte om att leva under förtryck så jag är förberedd för sådana här händelser.
Det är dock lite skrämmande hur hela min (upplevda) tillvaro rubbas av att en internetuppkoppling inte fungerar som den ska…
!#&*%”**#%*!!!
Eller med andra ord, jag lyckades nyss klämma mitt högra långfinger igen. Som av en slump(?) så tänkte jag faktiskt på mitt redan blåa finger bara sekunderna innan jag än en gång var för snabb med dörren (eller för långsam med fingret). Antalet frågor om jag klantat mig med en hammare börjar bli smått tröttsamma och även om mina naglar växer fort är det långt ifrån tillräckligt.. Nu är jag dessutom tillbaka på (mindre än) noll då fingret numera ser ännu värre ut än tidigare.
Julfest och PuL
Men vilken otrolig slump! På samma dag (läs: idag) som sthlm-kontorets julfest äger rum vill Legal påminna om gällande företagspolicy för PuL. Jag får säkert inte posta exakt vad som står i den men ja.. jag kan ju säga så mycket som att en av punkterna handlar om att man inte får lägga ut foton på internet/intranätet utan att ha samtycke från alla som råkade fastna på bilderna. Något som också är en slump är att jag just idag råkade få med mig min kamera till jobbet.. Då jag själv har beredskap blir det en städad kväll, jag hoppas dock självklart att alla andra bidrar med en hel del smaskigheter.
Gör din egen glögg
SvD tipsar idag om hur man gör sin egen glögg. Jag trodde att göra egen glögg skulle ta ofantligt lång tid men icke. Nej vi pratar bara om “blanda och värm upp” eller “några veckor”. Ohh va roligt det här ska bli!
say -o VCC.aiff -f VCC.txt
Jag är mäkta nöjd med mig själv och hur långt jag kan gå för att vara effektiv lat. En kollega stötte igår på ett problem med en IVR-meny för att administrera nattfraser. IVR-menyn finns att tillgå på svenska, norska, danska och engelska, fast med det lilla problemet att de engelska fraserna inte är kompletta. Där det bara ska vara engelska talpromptar är tyvärr svenska och engelska blandat huller om buller, tänk “svengelska” så är ni nära sanningen. Leverantören av produkten ska ordna detta i en framtida rättning men självklart är det som vanligt bråttom bråttom. Ungefär här landade problemet hastigt och olustigt på mitt bord.. Då jag inte alls var intresserad av att ta på mig ännu mer arbete blev det till att tillämpa en lösning utöver den vanliga.
Först och främst använde jag Google Translate till att översätta det svenska frasmanuset till engelska. Visst, jag fick gå in och ändra lite här och där då det handlar om vissa tekniska termer men på det stora hela blev det ändå rätt ok (glöm inte att det här är en fullösning). Den översatta texten importerade jag till en textfil där jag la på lite extra radbrytningar för att skapa korrekta pauser. Textfilen exporterades till min Mac Mini varpå jag via SSH använde mig av kommandot “SAY“. Say i Mac OS X är trevligt på så sätt att talsyntesen inte bara går att få uppläst utan även exporterad till en ljudfil. Syntaxen är “say -o utfil.aiff -f infil.txt” och resultatet är över förväntan. Lite klipp-och-klistra i Adobe Audition på det här och så är jag klar på nolltid! Eller i alla fall betydligt fortare än om jag hade gjort det på rätt sätt.
EVE
I två veckor kunde jag hålla mig vilket får ses som rätt imponerande, men nu är hela familjen samlad då Eve har kommit på plats. Eve är inget mindre än en Minibass från Scandyna och namnet jag gett den lilla krabaten ter sig rätt självklart…
Minipod & Minibass

Eve & WALL-E

That just about sums it up
Japp, precis så här fungerar jag.
Hela Information Is Beautiful är för övrigt väl värt ett besök, mycket nöje! som jag brukar säga.
Hjälte
Ödmjuk som jag är… På tal om ämnet så bevittnade jag i lördags en minst sagt imponerande flash mob med 650 deltagare på NK i Stockholm. Hur jag kom in på det här? Bra fråga, och därför ska jag fortsätta med något annat nu.
Jag rider på vågen
Jag pratar självklart om Google Wave, tjänsten som alla vill ha men ingen riktigt begriper. I morse fick jag inte bara en utan två inbjudningar och sekunder senare så hade jag mig ett eget konto. Det finns en lååååång video som förklarar en hel del, en betydligt kortare (se nedan) och så några exempel på hur Google Wave kan revolutionera våra liv. Om ni tänker er att Wave är det bästa som har hänt sedan skivat bröd så förstår ni ungefär hur stort detta är! Jag kan redan nu se ett bra ändamål och det gäller mig och mina bröder. Vi skickar en hel del mail fram och tillbaka där vi bifogar både det ena och det andra, gärna går tillbaka och kommenterar gamla saker och fort ska det helst också gå. Här kan Google Wave verkligen vara användbart.
Jag har fortfarande kvar några invites att ge bort så om det är någon som känner ett behov av att smaka på framtiden är det bara att höra av sig.
High fidelity
Efter många om och men (läs: förbjudet med rött, dammigt med svart och mossigt med grönt) föll valet så på vitaste vitt. Det finns vissa saker som jag bara måste ha/ha haft i min ägo och ett par Scandyna Minipod hör till den kategorin. Ända sedan jag först såg dem, vilken rimligen bör ha varit i Lund, har jag vetat att de en dag skulle bli mina och igår så var det äntligen dags. De både låter och ser bra ut så jag är riktigt nöjd med mitt köp! Nästa naturliga inköp blir självklart en matchande Minibass, vi får se hur länge jag kan hålla mig..


Fast på fel sida
Eller, “man ska alltid vänta med att boka sina biljetter såvida det inte handlar om hemhem till jul”. Planen var att spendera helgen på bästkusten (fö. bara andra gången jag skriver så i bloggen, skärpning Peter) men som så många gånger förr blev det inte som planerat. Då min förmåga att boka biljetter i otid aldrig går att ta fel på hade jag först idag så smått börjat tänka tanken på att hitta flyg, boende och bil, men se nu slapp jag ju allt det! Ja alltså slipper gör jag förvisso inte då jobbet bara blev flyttat men jag behöver inte tänka på det just nu i alla fall. Varför göra något idag som man kan göra imorgon och sådana saker ni vet.. Göteborg och jobb blev nu istället ytterligare en helg en la soledad och jag tror att endast något i kokainvitt eller British racing green kan råda bot på min ensamhet.
Man Cold
Spenderade större delen av helgen med att vara sjuk. Jag har varken fått något tryne eller en svans med knorr så svininfluerad kan jag inte vara. Ådrog mig dock väl en förkylning, och inte vilken förkylning som helst utan en Man Cold. Ungefär halva jordens befolkning förstår vad jag pratar om nu och för den andra halvan så finns det ett finfint klipp som visar precis vad det handlar om.
For God’s sake, woman, he’s a man, he’s got a man cold!
Det värsta av allt är att det där verkligen passar in på mig. Det tar förvisso snarare en dag än två veckor innan jag är frisk igen men då jag väl är sjuk så ligger döden nära till hands. Det är sannerligen inte lätt att vara mig ibland..
Jag är döden
På väg hem från Alvar Aaltos avtryck i Uppsala mötte jag döden. Det hela skedde utanför Katte och jag är inte riktigt säker på vad jag såg. Det är mycket möjligt att det var en försenad Halloween-utstyrsel, det är ännu mer troligt att det bara var en person i lång svart rock, huva och ett mycket mörkt ansikte, men det kan också ha varit döden. Något schackspelande blev det dock inte tal om vilket kanske utesluter det sistnämnda alternativet?
På tal om Aalto så känner jag fortfarande att mitt liv inte är komplett utan en Aalto-vas. Ok, även om jag nu skulle ha en sådan vas i min ägo skulle inte livet vara komplett, men väl lite lite bättre.

Av juleljus som glimmar, vill jag ha mer
Igår julpyntade jag och Markus lite på kontoret.
Jag bidrog med 80 flerfärgade LED fördelat på 10 meter och Markus kontrade med 108 glödljus utspridda över 9 meter snöre. Vi två är i alla fall ohyggligt nöjda medan vissa av våra kollegor inte riktigt har visat samma juleglädje… Ord som “smaklöst”, “jag mår illa” och “epilepsi-varning” har exempelvis yttrats men vi är övertygade om att det bara handlar om avundsjuka. Jag hörde förresten också “Koh Phangan“, om det sen ska tolkas som positivt eller negativt är jag inte riktigt säker på?