På väg hem från Alvar Aaltos avtryck i Uppsala mötte jag döden. Det hela skedde utanför Katte och jag är inte riktigt säker på vad jag såg. Det är mycket möjligt att det var en försenad Halloween-utstyrsel, det är ännu mer troligt att det bara var en person i lång svart rock, huva och ett mycket mörkt ansikte, men det kan också ha varit döden. Något schackspelande blev det dock inte tal om vilket kanske utesluter det sistnämnda alternativet?
På tal om Aalto så känner jag fortfarande att mitt liv inte är komplett utan en Aalto-vas. Ok, även om jag nu skulle ha en sådan vas i min ägo skulle inte livet vara komplett, men väl lite lite bättre.
6 Comments
Vasen i Purple/Mauve är faktiskt inte så tokig…
Ledsen att behöva säga det men du har fel igen. Vitt eller varför inte nästan-Marimekkoröd är färgerna som gäller.
Hmm.. jag hade en vit en gång.
Jasså, vad hände med den?
Vet inte om jag vågar säga det, antar att jag fått den i present av någon. Men den kan återfinnas hos Myrorna.
Att du gjorde dig av med en sådan kärleksgåva är självklart inte bra, men det var ju för en god sak vilket lindrar en del. Myrorna säger du.. Om det är det Myrorna jag tror det är så kommer jag imorgon passande nog att befinna ett stenkast bort från butiken. Att vasen sedan länge säkerligen befinner sig någon annanstans är dock bara att beklaga.