Det är hit man kommer när man kommer hem.
Konstigt men sant befann jag mig inne på området redan klockan halv nio. En del av sällskapet ville se Euskefeurat och då jag har missat dem alla andra år på grund av att de spelar så tidigt var det väl kanske dags nu? Jag hade förväntat mig otroliga mängder människor och jag vet inte vad efter tidigare års recensioner men istället var det väl tja, rätt städat och luftigt. Hur som helst, nu har jag sett dem på PDOL och behöver således inte längre känna någon press av att ha missat något.
Hemma kändes det också senare på kvällen då Timbuktu & Damn! stod för finalakten. Norra Fäladen, du finns i mina tankar.
2 Comments
Euskefeurat är så mycket Piteå för mig så ser jag dem är jag mätt och belåten och kan bege mig söderut igen.
Åt du någon frukost?
Jo hemma har jag ätit en frukost.