Landvetter, hade just satt mig på min finfina plats i flygplanet mot Arlanda då vi fick höra att planet hade en punktering på ena noshjulet. Något nytt hjul fanns inte att tillgå på bästkusten utan det blev vackert till att antingen få fram ett från Stockholm/Köpenhamn eller att vänta in en kvällsflight och kapa (låna) deras plan. Tre timmar senare stod det klart att alternativ två gick snabbast… Känslan av Lost in Translation var (tyvärr) ringa då jag inte hörde ett enda “gött mos” eller “e du go eller?”, ja och kanske till största del för att Göteborg känns rätt hemma ändå.
På bilden nedan ser ni den halta springaren. Sedan kom det en vacker likadan och hämtade oss. Låga radsnummer och MD-8X, snacka om att sova som ett barn eller vad säger du Erik?! Att somna innan säkerhetsrutinen ens har börjat är alls ingen omöjlighet.
SAS, schyssta som få bjöd på hela 50 riksdaler att köpa något skoj för. 50:- för tre timmar, det hade banne mig varit bättre att inte få något alls…
One Trackback
[...] inte handlar om hemhem till jul”. Planen var att spendera helgen på bästkusten (fö. bara andra gången jag skriver så i bloggen, skärpning Peter) men som så många gånger förr blev det inte [...]