“Mitt ansvar som vuxen” tänker ni kanske att jag ska skriva här men så är inte fallet (ja förutom att jag just gjorde det). Nej istället så handlar det om mitt ansvar(?) som äldre kusin. För några dagar sedan fick jag ett mail om att jag fått en kommentar på ett av mina tidigare inlägg. Döm om min förvåning då det visade sig vara skrivet av en av mina kusiner. Nu tänker ni kanske att jag överdriver och att en kommentar från en släkting inte spelar någon vidare roll och ja, generellt sett är så fallet. Men nu råkar det vara så att hon är liten som i barnliten och inte som i kortväxt. Jag hade räknat med mycket och försöker därför hålla skrivandet och eventuella bilder på en god nivå (läs: där jag inte skämmer ut mig själv) men inte med detta. Så vad säger ni, har man som äldre något ansvar gentemot sina yngre släktingar om de får för sig att hitta till ens blogg?
Det är ju självklart att jag tar mitt ansvar gentemot yngre släktingar på samma sätt som min ena morbror gjorde för mig (och nej jag pratar absolut inte om barnpassning här så försök inte ens), men det är ju inte riktigt samma sak utan snarare tvärt om. Hur som helst, behöver jag bry mig?
5 Comments
Du känner väl till det indianska ordspråket att vi ska tänka på de efterkommande generationerna. Nu gäller väl det i första hand miljön men jag vill mena att det även avser “ordbajseri” och bilder för det är också den miljö nutidens människor verkar och lever i, eller hur?
Nope, nix pix inte det. Jag har aldrig hört talas om något sådant ordspråk. Du har nu istället fått in mig på helt andra banor där jag istället för att vara rädd ser min chans att forma kusinen till någonting bra! Hur det ska gå till är fritt att tolka :)
Däremot så känner jag till en finfin indiansång!
En å två å tre indianer
fyra, fem å sex indianer
sju å åtta å nio indianer
tio små indianer.
Alla hade de fjädrar på huvet
alla hade de pilar i båge
alla var de stora och starka
och alla gillar de att kramas,
och alla gillar de att kramas.
åh, länge sedan jag tänkte på indianlåten.
så bra den är! tack tack
Ja visst är den! Fast det är klart, det visste jag ju redan att du tycker.