På vår julfest i början på december fick jag en (mini)Rubiks kub i julklapp. Den var hel i ungefär två sekunder… sedan dess har den mest sett ut som ett lapptäcke och jag har förtvivlat spenderat arbetstimme efter arbetstimme med att laga kuben. Idag nådde jag slutligen mitt mål!
(Ignorera att bakgrunden på bilden ser ut som att jag till slut gav upp och helt enkelt googlade mig fram till en lösning, det är bara som det ser ut.)
Annars då? Tja jag hade ett möte på morgonen där ingen av de inblandade visste vad vi skulle prata om. Vi hade nämligen innan jul bestämt att vi skulle träffas idag men ingen av oss hade antecknat vad saken egentligen gällde. Sen var det ett telefonmöte där jag tog kommandot och beslutade att vi inte skulle bestämma något annat än att vi tar allt på nästa möte istället. Lunch på det och sen passade jag på att beställa mig själv en ny telefon till jobbet. Den jag har nu är ju ändå ett halvår så det är hög tid att byta. Kuben tog så fem minuter att googla en lösning till lösa och nu är det hög tid att gå hem, först ska jag bara läsa ett mail som mamma just skickade till mig.
2 Comments
Ha ha!! Så ska möten skötas!
Ha det!
Jo det kändes helt rätt just då, nackdelen är bara att arbetet ändå måste göras någon gång… Men den dagen den sorgen.
One Trackback
[...] bara en hel kub utan två! Detta har aldrig inträffat förut och jag känner en känsla av andakt som endast en [...]