Ni vet hur folk brukar ställa frågor och sen då man själv blir nyfiken varför de frågade så blir svaret “jag undrade bara”. Jag tror inte på “jag undrade bara”. Jag tror att man alltid har en baktanke. Den behöver inte vara stor och den behöver inte vara av vikt men den finns alltid där. Att bara kasta ut en fråga i luften utan att man ens har tänkt varför man frågar det låter helt enkelt inte rimligt. Men det kanske bara är jag som tänker såhär?
Jag kan tyvärr inte tala för andra och det kan kanske på något underligt sätt finns människor som frågar saker till höger och vänster utan att ens mena något med det. För mig som blir tillfrågad känns det dock ofta väldigt nonchalant att få höra “jag undrade bara”. Jag tar mig tid att svara på en fråga varpå jag sen inser att det inte spelar någon roll vad jag ens svarade. Om någon “bara undrar” så måste det ju ändå bli så att ens svar inte spelar roll? Frågan hänger inte ihop med något som helst och det samma bör rimligen då också gälla svaret. Receptet här är att alltid först kontrollera varför någon undrar någonting. Får man till svar “jag undrade bara” finns det inte någon som helst mening med att svara. Irrelevanta frågor får irrelevanta (läs: inga) svar. Ett annat sätt är att ge igen med samma mynt. Gärna ställa frågor och sen ange “jag undrade bara” som orsak. Det ses dock som småsint så det är bäst att hålla sig undan den metoden.
Men överbevisa mig gärna! Visa en fråga som har “jag undrade bara” som bakomliggande orsak.