Från 2003 och framåt är mitt liv väldokumenterat, i alla fall sett till digitala kort. Då jag blir gammal och senil kan jag titta på dem och i alla fall tro att jag kommer ihåg något. Här förutsätter jag såklart att det då fortfarande är möjligt att titta på dem… backup är viktigt men man kan inte försäkra sig mot allt :)
Men tiden före 2003 då? Jo det är den analoga tiden. Tiden där jag bara finns på riktiga kort. Kort på papper som man kan hålla i sin hand. Vad hjälper det mig? Inte ett smack! Alla kort ligger hemma hos mammapappa och jag har inte någon som helst möjlighet att titta på dem när jag så önskar. Jag har länge funderat över det här och ofta undrat varför jag inte bara tagit tag i det. Jag måste helt enkelt införskaffa en scanner och scanna in alla intressanta kort. Nu är det inte någon ohygglig oordning på korten hemhemma men det är ändå ett rätt så omfattande projekt. Och så var det ju det här med scannern då… måste som sagt införskaffa en sådan först. Om jag lyckas ta mig hem till jul (föga troligt) så är det här en sådan sak som bara måste göras. Jag är ledsen mamma men jag hinner nog inte städa ute på vinden nu då det här kom upp. Typiskt!
3 Comments
Jag tycker i alla fall att det är riktigt balla bilder du tagit och lagt ut här på sidan. Inte visste jag att du hade sådan fototalang!
Ett tips: köp scannern åt morsfars i julklapp istället så får de utföra scanningsjobbet! ;)
En kommentar till kommentaren först. Jag tror inte att Peter vill att morsfars scannar bilderna, fråga honom!
Jag kan svara direkt! Nej det kommer inte på fråga :)