Som jag brukar säga

Då jag köpte min kamera hade Nikon en “Flashback-kampanj” som gick ut på att man gratis fick en SB-400 blixt. På grund av kampanjens popularitet så tog det en bra stund innan jag äntligen fick min blixt. Jag tänker inte ge mig in på någon djupare recension utan överlåter det till Ken Rockwell.

Blixten kom välpacketerad i en liten låda och med en medföljande tygpåse.

Som synes så bygger den inte mycket på höjden vilket är smidigt. På kameran sitter även mitt Hoya Super-UMC UV-filter.

Jag är i alla fall riktigt nöjd! Inomhusbilder blir riktigt bra med ett betydligt bättre ljus och även utomhusbilder drar nytta av blixten.  Den är också snabb på att ladda upp vilket ger den stora fördelen att sekvensbilder med blixt är möjligt, något som inte går att åstadkomma med den inbyggda.

Samtidigt som blixten, men i ett annat paket så anlände också ett nytt minneskort. Jag beställde ett SanDisk Secure Digital Ultra II SDHC 4 GB + Kortläsare från DustinHome då jag insåg att 2 GB är i minsta laget. Kortet går det inte att säga så mycket om. Det är i alla fall snabbare än kameran och begränsar därmed inte sekvenstagningar.

Bilder från fredagens PDOL. Säg som vanligt till om det är någon bild jag ska plocka bort.

PDOL fredag

Flitens lampa lyser på Smurfit Kappa såhär på PDOL-fredagen.

Det ser i alla fall ut som att Jimmy arbetar.

Men det kan man då inte säga om vissa andra

Jag, Erik, mamma och mormor åt surströmming igår.

Väldigt gott…

…men ser oerhört äckligt ut.

Är alldeles för stressad för att skriva något så jag bjuder bara på bilderna så länge

PDOL torsdag

…och festen är igång!

Jag har tidigare nämnt att jag för två helger sen inte tog mig längre än utanför staketet på 1906. Tanken var att jag direkt skulle skriva något om det men jag tänkte lugna ner mig först. Nu är det dock befogat att berätta min version av det hela.

Den 14 juli skulle jag (eg. jag och Stina) ta mig in på 1906 här i Piteå. Som vanligt på sommaren så är det massvis med folk vilket innebär att man måste vara där i tid. Efter att läääänge ha stått i kön började jag äntligen närma mig kassan och entrén. Just då vi skulle betala ställde sig en vakt i vägen och berättade att insläppet var stängt för kvällen. Klockan var före tolv och stället har öppet till tre så jag tyckte att det var något drastiskt att stänga redan då, vilket jag påtalade. Vaken sa då att de hade säkerheten att tänka på och att de inte fick ta in fler människor i lokalen. Det är vad jag kallar ett bra argument, självklart ska säkerheten komma först. Men så ser jag till min förvåning att de ändå släpper in folk, folk som går förbi kön och in genom det som betecknas som utgången. Jag frågar då varför de kommer in varpå svaret blir för att de har ett “guldkort”. Detta guldkort går att se som någon sorts VIP-kort och är till för dem som är anställda på Statt. Då säkert 30 personer gick in via detta guldkort på den korta tid som jag stod där kan man börja undra hur många som egentligen jobbar på stället. Statt måste vara en av Piteås större arbetsgivare… Att korten i själva verket går mellan flera personer är rätt självklart men något som det tydligen ses mellan fingrarna på. Må så vara.. Vad värre då är är det faktum att argumentet “säkerheten” i själva verket då bara är skitsnack. Om det är fullt är det väl ändå fullt och inte fullt-men-vi-släpper-in-folk-med-guldkort? Jag stod och ifrågasatte det där ett tag varpå vakten helt sonika föser oss åt sidan och säger att vi skulle flytta på oss. Jag och Stina står kvar där utanför kön och undrar vad som egentligen hände?

Efter ett tag bestämmer jag mig för att ändå ta några kort på stället och riktar därför min kamera mot 1906 och knäpper av några kort. En vakt, låt oss kalla honom för “M” blir oerhört irriterad och säger åt mig att sluta ta kort på honom och att det är förbjudet(!). Jag berättar att jag tar kort in mot stället och att det inte är allt för lätt att inte få med någon vakt på kortet i och med att de står i vägen. Gällande det förbjudna så upplyser jag honom lite lätt om att det inte alls är förbjudet, jag får ta kort på absolut vad jag vill, hur jag vill, när jag vill och var jag vill, så länge som det inte rör sig om ett skyddsobjekt. Jag har aldrig sett någon skylt där, varken på Stadshotellet eller på vakten i fråga som talar om att det är ett skyddsobjekt och det är aldrig någon som har berättat det för mig heller. Finns det då någon risk för sabotage, terrorism eller spioneri och att det/han bör klassas som skyddsobjekt - nej jag tror inte det… Fotosidan.se har en intressant artikel om vad som får fotograferas och den bör läsas av alla som har ett intresse för foto och som inte tycker om folk (vakter) som tar sig alldeles för stora befogenheter och anser sig veta vad som är rätt och fel. Trots detta så fortsätter vakten att säga att det är förbjudet och jag fortsätter att säga att det inte är det. Det går så långt att han säger att han ska ta dit polisen (antagligen då för att skrämma mig), varpå jag svarar att jag tycker att det är en bra idé (då jag vet att jag har rätt). Då ger han upp polisidén och såhär i efterhand skulle jag själv ha ringt istället.. men det är lätt att vara efterklok. Ja jag kan säga så mycket som att jag inte tog mig in den helgen i alla fall.

Vi går så raskt vidare till nästa helg, det vill säga den 21a juli. Vi är ett stort gäng som går ut och kommer fram och ställer oss i kön runt halv tolv. Det är inte så stort tryck och kön går därför relativt fort framåt. Nästan framme vid kassan ser jag att vakten “M” som blev upprörd över att jag tog kort på “honom” nu står där igen. Jag undrar i mitt stilla sinne över hur det ska gå den här gången… Alla andra går in utan att han ens kontrollerar legitimation på någon, och då ska det sägas att jag stod bland folk som är 19 (jag är själv 26) och att vissa av dem inte direkt ser lastgamla ut… Jag ser att vakten har upptäckt mig (och känner igen mig). Då det är min tur att betala stoppar han mig bryskt och säger “Du, legitimation” (han hoppades väl att jag inte skulle ha med mig den). Jag räcker honom mitt körkort och ger honom ett stort leende varpå han surt tittar på mig. Något förvånande så släpper han in mig!

Och så var det då gårdagens incident, det vill säga den 25 juli under PDOL. Jag, Stina och Jonas står snällt i kön till 1906 ännu en gång. Jag ser rätt fort att vakten “M” återigen är där, men att han verkar vara ledig och har på sig civila kläder. Han ser mig inte först men då vi börjar närma oss ingången går han fram till en annan vakt, alltså vakten som står vid entrén och viskar något i hans öra. Båda tittar på mig och så går “M” därifrån. Jonas betalar in sig, Stina betalar in sig men då jag ska betala blir jag stoppad. Jag frågar varför och ser ut som ett stort jävla frågetecken. Vakten berättar då “att jag inte skött mig i kön”. Jag utbrister ett stort “VA!?” och undrar vad det egentligen är frågan om. Jag kan lova er att jag skötte mig. Jag knuffades inte, trängdes inte, tryckte mig inte före någon och höll stillsamma konversationer med folket bakom och framför mig i kön (vilket kan bekräftas). Han fortsätter att säga att jag inte skött mig och jag inser snabbt att vakten “M” har ett finger med i spelet. Jag förstår att det är lönlöst att ens argumentera för min sak då vakterna håller ihop och ställer mig snällt utanför. Stina tar det dock inte lika lugnt utan börjar ifrågasätta vad han egentligen menar med att jag inte skött mig. Efter en stund framkommer den verkliga orsaken. Jag hade tagit kort på vakten M för två veckor sedan och jag är därför portad från 1906! Jag vet att man får ha vilken orsak som helst för att neka någon tillträde då det rör sig om en privat lokal men någon måtta får det ändå vara. Som vakt får man väl ändå vara beredd på att hamna på ett kort? Det är inte så att jag ens har lagt upp kortet till allmän beskådan vilket jag har min fulla rätt att göra (jag har inte gjort det därför att det står en vakt och skymmer det verkliga objektet). Jag finner det hela skrattretande och pinsamt, men stör mig på det faktum att vakten M kan göra sådär. Jag hade förstått det om jag hade slagit till honom eller bråkat med någon annan men ett kort! Ett kort! Min plan är nu att ta kontakt med någon högre uppsatt och ifrågasätta vaktens personliga motiv till att stänga ut mig. Sen ska jag självklart berätta den här historien för så många som möjligt också.

Jo just ja, har du tänkt att ta ett kort på 1906 gör du bäst i att låta bli, eller i alla fall hålla dig undan för vakten M.

Jag bor i Långnäs under sommaren, PDOL ligger mitt i Piteå vilket betyder att det är 1,7 mil bort. Att ta sig fram och tillbaka mellan hemmet och stan är jobbigt och tidskrävande. Igår kom jag därför på den ultimata idén! Jag kallar den “Base camp mormor”. Jag slår helt enkelt upp ett basläger hos mormor på Degeränget med de förnödenheter som behövs. Jag har redan mitt alkoholförråd där och idag har jag planer på att flytta dit en massa kläder och andra saker som kan vara bra att ha. Jo jag vet att det hela låter enkelt och simpelt och det är det. Jag är egentligen mest nöjd över namnet

Ikväll är det så smått smygpremiär av årets PDOL. Ölen och vinet är inhandlat och står just i detta nu hemma hos mormor. Tyvärr var hon inte där då jag var förbi med det på lunchen så allting befinner sig i värmen… Nåväl, ska snart förbi dit igen och förhoppningsvis är hon hemma då. Jag är som vanligt toktrött redan nu på grund av alldeles för lite sömn och värre kommer det att bli. Vädret då? Det har varit så många turer fram och tillbaka så jag har slutat att bry mig och tar dagen som den kommer. Det är sol nu i alla fall så varför klaga? Nej tillbaka till jobbet nu.

I måndags var det mest troligt sista gången jag/vi satt på altanen hos farmor och farfar. Huset är sålt och alla sakerna är vid det här laget flyttade, kastade eller temporärt förvarade. Henrik & Erik hjälpte under dagen till (det var då på tiden!) med att lasta ved medan jag var på jobbet. Senare på kvällen var blev det smörgåstårta tillsammans med Wiklunds.

Henrik & Erik lastar/leker.

Smörgåstårta.

Inger och pappa.

Den smått klassiska “nu delar vi upp oss och står och småpratar medan vi väntar på nästa chans till föda”.

Slutligen, alla bilder:

Smörgåstårta på Sörvägen 230

Idag blev det en utflykt till Storforsen med mamma, mormor och Henrik & Erik (roligt att jag alltid skriver ihop dem). Det hela var en nöjesutflykt som i stort sett bara gick ut på att svulla i sig mat och titta på den vackra naturen.

Forsen, längst ner på bild syns Hotell Storforsen.

Döda fallet.

Utsikt över allting, ja förutom forsen då.

En liten regnbåge.

Massvis med vatten.

Mormor och jag gick och testade den nya bron över Varjisån.

Henrik plåstrar om skavsår.

Och Erik äter.

Slutligen, alla bilder

Storforsen

Inte helt oväntat så var det fest igår (det var ju ändå lördag trots allt). Jag hamnade på en förfest hos någon jag inte känner, bland en massa folk som jag inte kände igen (och inte gör nu heller). Förvisso var Jonas, Samme, Andreas, Micke, Jonas, Milou och Danne där men förutom dem så var det idel ädel okända ansikten

Utgången blev tidigt, redan kvart över elva var vi på väg! Praktiskt då vi inte behövde stå i kö så länge, opraktiskt då jag hann bli less redan runt ett-tiden. På tal om kön, jag var den enda som fick mitt leg kontrollerat. Jag har en känsla av att det har något att göra med händelsen förra veckan (som jag fortfarande inte har skrivit om, får ta tag i det där nu).

På väg ut passade Jonas på att stöta till Micke så han studsade ner för trappen. Som tur är så var Micke rejält dragen, hade han varit nykter så hade det säkert gått illa men nu var han säkert för avdomnad för att känna något

Jonas spelar bort sina pengar på 1906.

Och slutligen en suddig bild från dansgolvet.

Henrik & Erik är som sagt hemhemma och de hade önskat sig en grillkväll med släkten. Sagt och gjort, mammapappa fixade maten, själv så tog jag mest kort och glassade runt i mina grymma tennisshorts och en Lacostepiké. Anledningen till tennisshortsen var det faktum att Henrik & Erik tagit med sig ett badmintonset hem och jag resonerade som så att om plaggen duger till tennis då går de lika bra ihop med badminton.

Mormor och Staffan anlände i hans Chevrolet Camaro SS 69a.

Vi stod först och speglade oss i kromet för att senare ta oss en tur.

Både Henrik och Erik (Erik på bild) fick köra den

Ebba och Karl i full gång med en badmintonmatch.

Pappa stod som vanligt för grillandet.

Vilket verkade vara till allas belåtenhet.

Camilla och Elsa.

Och slutligen en länk till alla bilder.

Grillafton med släkten

Idag kom Henrik och Erik hem från England. De stannar en vecka och jag har en känsla av att det kommer att bli fullt upp

Erik och Henrik

De hade till idag önskat sig rabarberkräm och grillade hamburgare.

Även mormor passade på att titta förbi.

Då Henrik har fyllt år men inte riktigt blivit grattad så passade vi på att göra det idag.

Helt från ingenstans så fick jag också presenter då jag tidigare i vår tagit ut mina examen.

I paketet från familjen så låg det en:

Dvs en ullfilt från Klippan Yllefabrik Den kommer att passa perfekt då hösten står för dörren (dvs nu, så kallt som det är här…). Problemet är bara hur jag ska lyckas få ner den till Lund. Jag hade innan sommaren stora svårigheter med att få med allt upp och det har inte direkt minskat i saker/kläder att ta ner igen.

Edit: Den är nu såld, eller eg. för ett tag sedan men jag har glömt att uppdatera här.

Jag vet nämligen av en som är till salu! Jag kan överhuvudtaget inte något om hästar så det är inte någon idé att fråga. Jag är bara den som klippte ihop den lååånga filmen till en något kortare och inte lika långtråkig dito. Eller jo jag vet en sak; små hästar är hysteriskt roliga!

Edit: Kom på att jag vet en sak till. Hästar är snela.

Edit2: Stina påpekade att jag hade glömt en sak, nämligen Tumbelina - världens minsta häst!

Edit3: Se HÄR för mer info. om hästen.

Edit4: Och för den som tycker att YouTube bjuder på för dålig kvalité så kan jag nu erbjuda en version på 63 MB, bättre och större helt enkelt.

Edit5: Ytterligare en video.