Att lyckas fånga en känsla på bild är inte det lättaste, att dessutom ta ett självporträtt och göra det är ännu svårare. Men i fredags så fick jag verkligen ett Kodak moment då jag fångade den sinnesstämning som jag just kände där jag satt på gräsklipparen. Att klippa gräs är inte roligt och att göra det på en gård som tar fyra timmar att klippa är än värre. Till råga på allt så dammade det som bara den och pollenet låg som en dimma i luften.
Många tycker säkert “vadå, det där är ju bara en vanlig bild” men det är inte vad jag känner då jag ser den. Det där är precis som jag kände mig i ögonblicket då bilden togs, sur, less och väldigt dammig.
Att sitta på en gräsklippartraktor med självupptagare kan verka glassigt och jodå, det är betydligt slappare än att göra allt till fots. Men ändå, det tar sån TID!!!
