Restless Legs och No Sleep

Japp jag lider av restless legs. Det går i vågor och för närvarande inträffar det i stort sett varje natt. Jag citerar Läkartidningen.se för en kort sammanfattning: “Restless legs är ett vanligt sjukdomstillstånd som kännetecknas av intensiv oro och obehagliga parestesier (krypningar) djupt inne i benen, som kommer när benen är i vila. Parestesierna är svårast på kvällar och nätter och lindras av rörelser.

…

Parestesierna beskrivs på varierande sätt: som att det kryper, suger eller spänner inne i benen, en oro i benen som gör att det inte går att hålla dem stilla. En del patienter har värk i stället för krypningar, medan andra har både värk och krypningar.

Mest karakteristiskt är på vilket sätt symtomen uppträder: de känns endast när extremiteterna är i vila, och de lindras av rörelser. På dagen kan krypningarna vara helt borta, men de kommer när patienten måste sitta stilla en längre stund, på kvällen och om hon/han är trött. Värst är det på tåg- eller bussresor, på bio, teater, föredrag, framför TV och liknande.

Riktigt svårt blir det när patienten går till sängs. Krypningarna kommer en kort stund efter sänggåendet och hindrar sömnen. I lindriga fall kan de gå över snart, men ofta varar de i timmar, ibland ända fram till klockan 03–05 på morgonen. När krypningarna kommer är det omöjligt att hålla benen still, patienten ligger och flyttar på benen eller sparkar eller masserar dem. Ofta måste patienten gå upp ur sängen för att få lindring. Detta har givit upphov till begreppet »nightwalkers«.”För den som aldrig upplevt det går det inte att förklara hur det känns, men otrevligt är det i alla fall. Sammanfattningsvis så går det inte att ligga stilla hur mycket jag än vill det. Att vara underställd sina egna ben är inte speciellt roligt och att bli hindrad från att sova påverkar mig inte bara på natten utan också på dagen.

En sak som är bra är att man hinner med en massa tänkande… Något som ofta återkommer är The Cardigans låt “No Sleep”, den passar som in då jag ligger där vaken i sängen och det är stört omöjligt att somna. Usch, jag förväntar mig att leva med det här hela livet och ser inte alls fram emot det…